Fiberrika installation har gjort Sverige snabbt uppkopplat!

Men för att förstå de senaste 20 åren menar Joakim att vi måste titta på åren strax innan millenieskiftet när kommunikationstekniken utvecklades explosionsartat.

– När internet kom i slutet på 80-talet kopplade man upp sig via modem över telefonlinjen, något som både tog lång tid och hade begränsad bandbredd. Redan då fastslogs behovet av en ny infrastruktur för kommunikation. När den stora utbyggnaden började i mitten på 90-talet fullkomligt exploderade utbyggnaden av bredbandsnät i hela Sverige. Fiber skulle läggas istället för koppar och de stora aktörerna började erbjuda TV, telefoni och internet från samma uttag. Det var lite av vilda västern för branschen, man såg inga hinder, förutom möjligtvis att fiberkabeln tog slut vilket ibland ledde till intensiva budgivningar, berättar Joakim.

NÄTEN BREDER UT SIG
När alla tidiga företag, kommuner och universitet fått sina kopplingar till bredbandsnätet började allt fler kommuner att bygga egna stadsnät för att kunna erbjuda sina invånare prisvärt internet. En annan faktor som påverkade utbyggnationen var Hemdatorreformen (1998-2006), den gav anställda möjlighet att skattefritt låna en dator från jobbet i tre år.

– I takt med att allt fler fick tillgång till egen dator dök allt fler nya tjänster upp. Det var diverse program för musik- och fildelning (Napster 1999), webbcommunities (Lunarstorm 2000) och ip-telefoni (Skype 2003). Alla förändrade hur vi kommunicerade och använde internet vilket gjorde att behovet av bandbredd och utvecklade nät växte, säger Joakim.

2009 kom en Nationell Bredbandsstrategi som sa att 90 % av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband till 2020. Målet justerades 2016 till att 98 % av hushåll och företag bör ha tillgång till snabbt bredband om 1 Gbit/s till 2025. Strategin har gjort Sverige till ett av de mest uppkopplade länderna i världen.

– När Corona-pandemin kom och distansarbetet blev allt mer vanligt bidrog det ytterligare till ökade behov och utveckling. Dessutom har kraven på kommunikationsinsfrastruktur både ökat och förändrats på grund av cybersäkerhetshot och vår omvärldssituation. Men kanske främst på grund av  utvecklingen kring IoT – Internet of things med funktioner som fastighetsautomation och energieffektivisering, fortsätter han.

SÄKRA UPP MED CERTIFIKAT
Dagens kommunikationsnät ska förutom fastighetens system också kunna hantera vår allt mer uppkopplade vardag med distansarbete, maskiner och prylar som styrs med appar. Med ökade behov av kapacitet ökar också behoven av säkra installationer. 

– Standardiseringen av installation och design har gjort stor skillnad. 2020 utkom SEK Handbok 459 – Fastighetsnät – Installation av kabelnät för informationsöverföring vilken gjort det möjligt för alla i branschen att skapa moderna installationer som är anpassade för framtidens behov. Tyvärr har inte hela branschen hängt med, vissa gör fortfarande som de alltid gjort vilket kan leda till dyrare och mindre användbara installationer, säger Joakim.

Men i takt med att dagens fastighetsägare får allt större kännedom kring nya system och produkter får de också möjlighet att ställa högre krav på sina leverantörer och deras medarbetare, speciellt om det gäller arbete för stat och kommun.

– Oroväckande nog finns det inga lagkrav på certifiering inom installation av kommunikationsinfrastruktur, varken för koppar- eller fibermedia. Däremot finns det flera frivilliga certifikat för yrkesverksamma. Att ta ett certifikat inom fiber och fastighetsteknik kan både stärka kunskaper och öka attraktionskraften på marknaden, säger han.

VINSTER MED INTERAKTION
I moderna fastigheter är uppkopplade system för larm, belysning och ventilation en självklarhet. De bidrar till både ökad bekvämlighet och ökad säkerhet, men det finns möjlighet till ytterligare förbättringar.

– Den stora utmaningen idag är att systemen är ofta byggda som enskilda silos, helt utan samverkan. Något som kan hindra en verkligt effektiv drift. I framtiden kommer fastigheter att vara ännu mer intelligenta tack vare att systemen då kan interagera med varandra, till exempel genom att dela funktioner som att utnyttja varandras sensorer och använda fjärrmatning. Det kommer att ge en effektivare, tryggare och säkrare drift för alla som lever och verkar i dessa fastigheter, säger han.